lördag 29 april 2023

Som på Noas dagar

 

Som på Noas dagar…





Den som lyssnar till Herrens röst, vänder om och följer honom kommer få leva. Noa fick uppdraget att bygga en Ark som skulle rädda människor, men medan Arken växte fram gjorde sig människor lustiga över Noa och livet fortsatte som om inget skulle hända.  Det finns något strutslikt över oss när vi stoppar huvudet i sanden och tror att allt kommer att bli bra och inte tar det som vi ser på allvar. De senaste veckorna har texterna om den Gode Herden påmint mig om ansvaret som folkets ledare har. Detta gäller både i samhället och i kyrkan. De som är satta att leda måste ju känna vägen och veta vart vi är på väg. Om Jesus är Vägen, Sanningen och Livet så innebär det att om vi leds av människor som inte känner honom kommer vi aldrig att hitta rätt. Tanken som skakat om mig är om vi i vår tid är vilse och vi leds av vilsna ledare. Vi kan bättre och Gud har tänkt större för oss än att vi skulle försöka göra oss ett så bra liv som möjligt i vilsenhetens land.  Läser artiklar om hur många människor upplever livet som meningslöst och de många som ser framtiden an utan hopp. Ingen tycks ha svar som hjälper men alla har åsikter. Inget är heligt, inget är beständigt och allt skall ifrågasättas. Knappast någon känner orden som visar vägen eller är villig att låta de forma livet på ett sådant sätt att man lyser som en fyr i natten. Läser från Jeremia ”Så säger Herren: Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar. Men de svarade: ’Vi vill inte vandra på den.’ När jag satte väktare över er och sade: ’Lyssna till basunernas ljud’, svarade de: ’Vi vill inte lyssna’ ” (Jer 6:16f)

 

Jesus kom och öppnade en väg till Gud, tillgänglig för alla. Allt förändrades och mitt ibland oss finns nu en väg till liv, mening och evighet. Dörren står öppen!  Men det finns en fråga, ett rop som kommer tillbaka genom hela bibeln. ”Vem trodde vår predikan?” (Jes 53:1) Det verkar vara en gemensam erfarenhet som profeterna genom historien har att människor inte lyssnade på det ord som Gud sände dem med. Goda nyheter kanske vi tar emot men en vägvisare som är utsänd för att vi är på väg åt fel håll…  Att Gud skulle ha en annan uppfattning eller väg än den som jag eller vi har eller går ter sig för de flesta människor som omöjligt eller obegripligt. Särskilt allvarligt är det i de tider då både präst och profet försäkrar folket att allt är lugn och ”att allt står väl till” när det inte gör det. (Jer 6:13ff) Är det i en sådan tid vi lever?



 Profeten Jesaja säger ”Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg. ” (Jes 53:6) Detta är ju bibelns grundsanning. ”Vi har alla syndat och gått miste om härligheten från Gud” (Rom 3:23) är det inte då hög tid att vi vänder om, ödmjukar oss, bekänner vår synd och tar emot honom som Gud ställt fram som en ”nådastol” som Paulus säger och börjar lyssna till hans röst. För den som gör det kan visa vägen och leda andra till Livet!  Hans