Vänner jag skriver till er i detta Navigera för att jag upplever att Gud lagt en tyngd och ett allvar på mitt hjärta. När jag har sett på OS i veckan så klingade Ingemar Stenmarks ord. "Man måste vara på tårna och vara med från första port annars kommer man för långt efter." Gud gör något avgörande 2018 och på mitt hjärta ligger nöden- Måtte vi vara på tårna och inte komma efter eller ännu värre vara sysselsatta med något annat som gör att vi inte är med...
Vi lever i en avgörande tid. För varje vecka som går
upplever jag att en större tyngd kommer över vårt land och vår stad. Det är en
tyngd från Herren och det gör att där våra liv och våra församlingar inte håller
måttet börjar det pysa. Saker som vi gömt undan i det fördolda och sopat under
mattan kommer upp till ytan. Blir synliga, exponerade. Detta är Herrens verk,
även om processen är smärtsam. Herren
vill sätta oss fria att gå in i det han gör utan de bojor och bördor som vi suttit
fast vid eller burit och som vi hindrats av. Nu behöver vi vara klädda, resklara
och fria att gå. Bara lammets blod på dörrposten,
bara Jesus blod kan försona all vår synd och sätta oss fria gentemot
fördärvaren, laglösheten och denna världens furste. Denna tyngd berör inte bara
församlingen utan hela samhället. Den förvirring och laglöshet som tar sig
uttryck i bl.a. våld, skadegörelse och uppror mot Gud, uppror mot
auktoriteter, uppror mot samhällsfunktioner som är skapade för att hjälpa och
mildra, är ett uttryck för att Gud går till doms med oss. När ingen frågar
efter Guds ordningar och ingen lyssnar till Guds ord blir konsekvensen att vi
skördar det vi sått. Bortvändhet från Gud leder till mörker och kaos men Gud
låter detta ske för att han vill att vi vänder om. Det finns fortfarande tid
och precis som när Israels folk gick genom Röda havet så kommer alla att se
vilka som följer Herren och vilka som jagar på snabba hästar för att förslava
och förtrycka Guds folk. Guds närvaro innebär alltid en tydlighet, ett åtskiljande.
Under hela ökenvandringen handlade det om att vara nära Herren och göra hans
vilja för att kunna gå vidare, för att leva. Gud kallar oss till helighet. Att vara ett heligt folk innebär att vara avskild för Herren och att inte vara någon annans.
Nu kommer Herren för att vi skall
få liv men han ger bara liv till det som har fötts på nytt genom omvändelse och
tro på Jesus. Vägen till livets träd är stängd för den fallna skapelsen och
vaktas av en Ängel med det ”ljungande svärdet” men för den som i Jesus Kristus föds
på nytt är porten öppen att fritt äta av dess frukt. Inget ont kan göra det. Djävulen, världen och vårt eget kött kan inte få liv från det. Nu är det på
riktigt!
Från många håll kommer budskap om att Gud nu gör något
avgörande och att det är tid att omvända sig, stå upp och gå in i det Gud gör.
Till det budskapet finns det också ett varningens ord. ”Stå emot djävulen och
han skall fly för er” (Jak 4:7) När Gud leder fram vill fienden få oss att bli
upptagna av distraktioner. Goda eller onda men som tar fokus från att se och
följa Jesus. När Petrus gick på vattnet, fick auktoritet att vandra på, att ha
kaosmakterna under sina fötter, så gällde det bara på Herrens befallning och så
länge hans fokus var på Jesus. Det Gud kallar dig till som enskild eller oss
som församling måste ha första prioritet. Det är Herrens kallelseord som vi får
följa och stå fasta i. För Lysekil handlar det om att vara en tillbedjande,
profetisk och diakonal församling. Men om lovsångens tystnar, kärleken till
Guds ord svalnar och hjärtat för de svagaste i vårt samhälle slutar att slå, kommer också förvirring som gör att vi förlorar blicken på Jesus och mörker omsluter oss.
Vår vän Paul Harcourt, kyrkoherde i All Saints Woodford Wells,
London och nationell ledare för New Wine England delade följande på sociala
medier i förrgår. Det var en profetia som Bob Jones uttalat:
”The body
of Christ is not yet ready. When Billy Graham goes home it will release the
next great wave. A wave of power evangelism like the world has never seen and
it will bring in the greatest harvest of souls”
Jag tar det som ytterligare en bekräftelse på det som nu
sker. Den mantel som faller ner när Billy Graham lämnar tiden och går hem till
Gud medför en dubbel arvslott. Jag ser hur en man samlade 100 000 tals
människor i massmöten och fick leda dem till Gud men nu sänder Gud 100 000
tals människor med hans mantel att leda nationerna till Herren. En ansiktslös
väckelse utan stora evangelister på scen. Det är församlingen, du och jag, Kristi kropp, som beklädd med den helige Andes kraft och
med Guds hjärta för människor i alla delar av samhället, som bär denna tjänst från
Gud till världen.
Power evangelism – eller evangelisation i den helige Andes
kraft är inget som kyrkan kan åstadkomma med mänskliga resurser, pengar eller
strukturer. Det är Guds verk och kan bara ske på hans sätt och efter hans
villkor. Gud tillåter aldrig främmande eld på sitt altare, ingen kraftblandning
utan den sista tidens skörd kommer att vara i och genom den helige Anden.
Därför är det Anden vi behöver ge utrymme för, fyllas av och låta oss ledas av. Det verkar inte som om Anden flyr det onda
utan leder Jesus, Guds folk och församlingen in i konfrontation, för att Gud
älskar den här världen. Gud älskar varje människa och har en så stor
nöd för var och en som vandrar i mörkret på väg att gå förlorade så att inga makter,
inga mörker är för stora för att han inte skulle gå in i den för att rädda och
befria.
När vi läser om Billy Grahams liv och tjänst framträder en
man med stor integritet och som älskade Guds Ord och inte lät något distrahera
honom från den tjänst Gud kallade honom till. Med ett hjärta som brann för
människors frälsning, en man som fick vara med att skörda. Ingen är felfri men
jag tro att Billy Graham är ett föredöme och ett tecken för det som nu förlöses
över världen och Sverige/Hans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar