fredag 11 september 2015

Tid att vakna, stå upp och göra Herrens vilja!


 Solen går sakta upp över bergen och dess strålar värmer min vindpinade och frusna kropp. Jag sitter tyst på pass och i väntan på älgen går jag i tanken igenom  de senaste veckorna. På det personliga planet, i församlingen och i världen är det mycket som har hänt och också kastats om.Det blir liksom aldrig som man tänkt. 
Ibland när Gud talar i bilder har dessa många dimensioner och olika infallsvinklar. Inte så sällan uppenbaras tolkningen på bilderna efter hand när nya händelser blir som nycklar till det vi sett.
Jag vill dela det jag tror sker nu utifrån en gammal bild som kommit tillbaka på nytt och med förnyad kraft. Bilden består av en stor man, kanske en ängel, som spänner en gigantisk båge till bristningsgränsen. Jag bara visste att det var Guds hand, med all hans vishet, kunskap och omsorg, som spände senan till dess yttersta gräns. Den var helt utspänd, men inte för långt. När jag såg bilden blev jag fullkomligt lugn och helt övertygad om att handen som höll strängen och pilen, kände dess gränser fullständigt. Det knakade, sträckte och böjdes så att all kraft var samlad. Sedan släpptes pilen och kraften med vilken den for iväg hade aldrig skådats eller upplevts kring den bågen. Pilen hade en genomslagskraft som inget kunde hejda.

Gud känner våra brister och vår svaghet.
Vi säger ibland att Gud vill ha vår svaghet och våra tillkortakommanden och det är sant. Inte bara för att vi skall bli starka och hela utan för att korsets kraft framträder i vår svaghet. På korset bär Jesus allt.! Han bär världens synd, all vår trötthet, tomhet och våra bördor. När vi ger svagheten till honom och det gör vi i syndabekännelsen, i tillbedjan och genom att bli betjänad med förbön, så genererar Guds handlande mer än vi behöver. Det förlöser kraft utöver situationen. I bilden var vi både pilen och strängen. När det är nära att brista, och det är det på många sätt just nu, så håller Guds hand om det och riktar in siktet mot ett större mål. Så länge han har tillträde till och får ta hand om bristerna så kommer han att göra underverk med och i vår svaghet. När pilen sedan flyger iväg bärs den av en kraft helt utanför sig själv. När det sker med oss kan vi säga att "Herren är allt och bär allt".  (jfr Ps 68:19) Det är då vi har blivit helt beroende av honom och det är då vi kan tala om att "Herren är min starkhet" (Ps 118:14) 
Herren spänner bågen till bristningsgränsen utan att den går sönder - kan man leva så? För oss är det omöjligt och hade det varit över tid hade vi inte kunnat uthärda det, men Herren tillåter detta för att hans plan skall fullbordas. "I all deras nöd var ingen verklig nöd" (Jes 63:9) Jag tror också att det finns ett budskap i att vara riktad och ivägsänd tillsammans. Gud visar att vi hör ihop också i svagheten så att man inte börjar att omhulda och vårda svagheten i sin ensamhet. Fienden som känner kraften som uppstår när korset får möta svagheten lockar oss att likt ett sårat djur lämna flocken för att i ensamhet slicka våra sår. Bågen är också församlingen som tillsammans böjs av kraften, håller ihop och fördelar bördan...
Det ogenomträngliga cancern.
Det har varit många cancerbesked det sista och vid flera tillfällen under sommaren har Gud talat om helande av cancer och helande av det obotliga. Jag upplever att pilarna hitintills ofta studsat mot detta pansar som cancer är men nu är strängen spänd och spetsen på pilen härdad och slipad. Jag upplever att bilden talar om att vi kommer att få se en förändring på detta område och erfara en ny dimension av kraft till helande. Det har inget med oss att göra utan bara om Herren. Vi får låta kraften föra oss in i det Gud har talat om. Nu är inte tid att  sväva på målet utan att vara tydliga och specifika. Mycket kraft på liten yta ger stort genomslag!

Omvälvningarna i världen och flyktingströmmarna - välsignelse och väckelse!

De stora omvälvningarna som vi ser i världen och flyktingströmmarna som möter oss från Europas alla hörn är bara början på gigantiska förändringar som kommer. Det behövs ingen profetisk gåva för att inse dessa utmaningars komplexitet och påverkan på det samhälle vi har vant oss vid. Jag är övertygad om att också detta har Herren i sin hand så vi behöver inte stå handfallna. Det finns uppenbarat i Guds Ord.  Dessa folkvandringar,krigshärdar och hungerkatastrofer är en del av det skeende som kommer att leda till Jesu återkomst.De är både en konsekvens av människans ondska och en möjlig början på sluttidens väckelse. Den kraft som denna nöd för med sig saknar motstycke i vår livstid. Tro inte att detta är utanför Guds plan. Om vi handlar i enlighet med hans vilja och tar emot flyktingströmmarna kommer strängen nästan att brista. Välsignelsen det medför när vi gör Herrens vilja kommer att bli väckelse! Först bland de människor som kommer, sedan genom dem till oss. Om vi tar emot dem går inte välsignelsen förbi, men om vi avvisar dem befarar jag att också Herren går förbi. Det är helt avgörande hur vi förhåller oss till detta skeende vi ser idag. Är vi passiva eller aktiva?  Låt oss inte vara rädda för att släppa kontrollen utan låta Herrens blick rikta pilen. Kan vi se hur vi har ett gemensamt ansvar att vara följsamma för Anden. "Kärleken lämnar oss inget val".(Jfr 2 Kor 5:14) Hem, församlingar, städer ja även länder kommer att beröras av Guds välsignelse beroende på hur vi förhåller oss till strömmen av människor som kommer. 
Den som i dessa dagar visar barmhärtighet skall visas barmhärtighet och bli en källa till Guds liv i världen. Jesus har själv trätt in i flyktingens utsatthet och därigenom knutit sin närvaro också dit. Så blir detta, att visa barmhärtighet, en väg att ta emot Guds rike. Det har med bristningsgränsen att göra, det nya vinet i de nya vinsäckarna (Luk 5:37f). Bara den som blötlagts i Andens, kärlekens närvaro, kan spännas till den fulla potentialen. I vår tid när människor flyr obarmhärtigheten kommer de att hitta hem till Guds barmhärtighet. De kommer att förvandlas av den och själva bli pilar som är oemotståndliga i den här världen. Alla vi som längtar efter och ber om väckelse - nu är det tid att vakna, stå upp och göra det Herren talar om i sitt ord!/Hans

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar