Under våren och sommaren har Gud andats mod och kraft in i
församlingen. Inte bara här i Lysekil utan på många håll i vårt land. Han har talat om vårt uppdrag att nå ut till
människor och det känns som om Guds Ande har blåst rent runt fundamentet, själva
grunden i församlingen. Det handlar om
att veta vart vi kommer ifrån, vad vårt uppdrag är och hitta in i Guds plan för
kyrkan. När kyrkan blir något annat än
vad Gud har kallat henne till förlorar vi både identitet och kraft. Kyrkan är till sitt väsen apostolisk. Vi bekänner ju att vi tror på" en apostolisk kyrka" (Nicenum) Det betyder en kyrka som är utsänd av Gud. Hon lever i samma sändning
som Jesus hade från Fadern och det ger mening och energi till oss. Det innebär att kyrkan har till uppgift att
uppenbara vem Gud är i världen och att göra hans gärningar kända. Det handlar inte bara om att återberätta vem
han är eller vad han gjort utan att vi också skall göra Faderns gärningar. Genom att
samma kraft som var verksam i Jesus Kristus nu är verksam i kyrkan, så är
tanken att människor skall lära känna Gud genom kyrkan och bli betjänade av Gud
genom kyrkan. I Guds stora plan för
världen så fortsätter kyrkan, genom Andens kraft, det verk och uppdrag Jesus
påbörjade. Hans försonande och frälsande
verk på korset är fullbordat men att utbreda Guds rike och förkunna Evangelium
till jordens yttersta gräns fortsätter nu genom Jesu kropp, kyrkan. Att vara en apostolisk kyrka rymmer många
dimensioner och i dessa finns en hälsosam spänning att leva i.
Den första dimensionen är att den apostoliska församlingen
bevarar apostlarnas lära och lever i kontinuitet med de första ögonvittnena. Apostlarna var ögonvittnen till Jesus
offentliga verksamhet, hans död och uppståndelse. Eftersom det är modellen för en apostolisk
församling så tror jag också att Gud visar på ett samband mellan att se vad Jesus gör
idag, lydnad och förståelse till hans ord, både skriften och det profetiska
tilltalet och att erfara korsets och uppståndelsens kraft. Det ligger i den apostoliska kyrkans natur
att leva övernaturligt. Människor skall möta Gud och hans rike i mötet med
kyrkan. Där Gud är sker under helt
naturligt därför att han är undrens Gud för vilken ingenting är omöjligt eller
för underbart. Jfr 1 Mos 18:14. Gud kallar oss att se, inte bara med våra
andliga ögon, utan även med våra fysiska ögon, hur himmelriket griper in. Ögonvittnen förvandlas av vad de ser. Så
rymmer de under vi ser idag växtkraft för en större tro. Där tron växer på en
stor Gud sträcker vi oss också i bön och handling efter mer, efter det omöjliga. Bara det gör att Guds rike växer till och
fler områden och mer människor berörs av Guds kraft och makt. Det finns en
inbjudan till oss idag att vara med honom och SE! ”Kom och se!” Joh 1:39 och ”Ni
kommer att få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över
människosonen. ” Joh 1:51
Grunden för den apostoliska församlingen är att apostlarnas
lära och ord bevaras. Det som apostlarna förmedlade från Jesus kan vi inte
kompromissa med. Det har bl.a. att göra med att vi inte kan sändas in i det
Jesus tänkt om vi inte känner igen hans röst. Att höra och att lyda, d.v.s. ta
det man hör och göra det till en kraft i oss och att låta det ge riktning åt
vår vilja, våra handlingar och vår bön gör att Riket växer till. Jesus talar om
lydnad för ordet, hans bud, när han talar om Anden i Joh 14 och för rösten när
det gäller fåren och herden i Joh 10. Genom Jesus röst förs fåren ut ur fållan
och in i det Gud har planerat. Herden går före ut i uppdraget, ut i ”världen”.
Att känna igen Jesus röst är nödvändigt.
Jag tror det också har att göra med att genom att känna Jesus röst lär vi oss
också känna kraften i Guds Ord och att leva våra liv i den kraften. Ordet går
före och bereder vägen, ”ditt ord är mina
fötters lykta och ett ljus på min stig” Ps 119:105 Jämför med den profetiska tjänsten och den Eliakallelse som Johannes Döparen framträdde med. Jesus ord öppnar alla
stängda dörrar också hjärtats dörr. Gud har talat åtskilliga gånger i år om att han öppnar stängda dörrar. Om det är sant att han talar specifikt om det nu så tror jag det innebär att det är tid att börja agera med det som varit fullständigt stängt tidigare. Nu finns kraft att öppna... När vi är i harmoni med Ordet är ingenting
omöjligt och gudsrikets liv tar gestalt i oss. Då kan stormen stillas och
fötterna beträda vattenytan likaväl som den döde kan stå upp och den besatte
befrias. Att leva och tjäna med Ordet och i Ordet gör kyrkan apostolisk, ostoppbar och
framgångsrik.
Den sista aspekten jag blivit påmind om nu är att en
apostolisk kyrka uppenbarar Guds väsen. I Guds ord finns uppenbarelse och när
ordet blev kött så såg människor Gud när de såg Jesus. När de hörde honom hörde
de Fadern. När han betjänande människor blev Guds väsen tydliggjord för de som
lät sig betjänas. Därför kallar den helige Guden oss att göra honom känd i vår
tid. Detta sker bl.a. genom hur tron blir kött och blod i vår gemenskap. Vårt
uppdrag är att gestalta Ordet som Gud talar. Det betyder kort och gott att leva
i det som Jesus initierar. Luk 4:14ff ”I
Andens kraft vände Jesus tillbaka till Galileen , och ryktet om honom gick ut i
hela trakten” senare läser han ur Jesaja ”Herrens Ande är över mig, ty han har
smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig
att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta
frihet och att predika ett nådens år från Herren” När Jesus säger "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar" bryter Guds rike in. Det är detta som en apostolisk kyrka förverkligar också idag. /Hans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar