En av medarbetarna här i Lysekil fick en spännande profetisk
bild under bönen före gudstjänsten i söndags. Bilden var av en kläpp som satt på
en stor dörr. Kläppen hade formen av en stor metallring och i nederkanten var det ett kors
på ringen. När man tog i korset och klappade på dörren så lyfte det en örn som
satt på överkanten av kläppen. Dörren öppnades och örnen flög upp och svävade
ut över stora vidder och höga höjder.
Under tiden sedan jag hörde bilden upplever jag att Gud talat
till mig om den. Jag tror det är en viktig bild och jag tror den förklarar att
det finns ett tydligt samband mellan det profetiska ordet och det andliga
skeendet. Den talar också om vikten av att ordet talas ut, därför att det profetiska ordet
är bärare av Guds kraft. Gud har valt
att verka genom ordet och vi ser det både i skapelsen och i historien. Det profetiska ordet är inta bara något som bereder marken för Guds verk utan
det förlöser Guds handlande. När ett ord från Gud talas ut startar ett skeende som
inte slutar förrän det har fullbordat tanken och planen med ordet. Ibland sker
det ögonblickligen och i andra fall fullbordas det hundratals, ja tusentals år
senare, men det är aldrig förgäves.
”så skall det vara med ordet som går ut från min mun.
Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag
vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det,” Jes 55:11
En tydlig bild för detta är Jungfru Marie bebådelse och Jesu
födelse. Inför fjärde advent och jul blir det åter aktuellt. Genom historien har
många profetord vittnat om och lett historien till händelserna i Nasaret och
Betlehem som träder fram i julfirandet. När ängeln Gabriel talar ut ordet att
Maria skall bli havande är det något som sker i det ögonblicket. Helig Ande,
Guds kraft kommer över ordet och det startar en växt, ett liv. Från det
ögonblicket tar himlen sin boning i vår värld i en ny dimension. Det är konkret
och verkligt. Nio månader senare föds Jesus fram i det synliga men det är inte mer konkret eller mer verkligt på
juldagen än det var i bebådelseögonblicket.
I den tid vi lever i nu behövs den profetiska tjänsten och den profetiska församlingen. Det är viktigt att genom det profetiska ordet och den profetiska handlingen vara den tjänare som öppnar för Guds verk och ger Guds rikes liv till världen. Kyrkan har fått det uppdraget och det som jag slås av idag är att en liten församling, obetydlig på kartan eller i världen får ha stor betydelse genom det profetiska ordet. Jungfru Maria och Betlehem får vara en påminnelse om det inför julen 2013.
Jeremia blev påmind av Gud att inte låta sin ringa ålder vara ett hinder, inte heller värdslig framgång eller rikedom. Han fick uppdraget av Gud att ” gå vart jag än sänder dig och tala vad jag än befaller dig ” Jer 1:7 vidare ”Jag sätter dig idag över folk och riken, för att du skall rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera.” Jer 1:10
Inför året 2014 tror jag att Gud kommer att låta denna
kallelse och denna tjänst bli tydlig i vårt land. Församlingar som har en
särskild profetisk kallelse kommer att få kraft att tala ut och handla till
förnyelse och förvandling. Den
profetiska tjänsten kommer att få större betydelse och människor som levt i
väntan, i öknen kommer att träda fram och tala Guds ord. Detta är nödvändigt för
att Guds rike skall gå fram och Guds planer för oss som kyrka och nation skall
fullbordas. Jag tror att Gud säger " Tiden är inne! Guds rike är nu här! Ni som väntat i det fördolda, i ödemarken, träd fram, ta er plats och tala det jag lägger på ert hjärta!"/Hans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar