1. Det innebär för det första att hon kommer att vara ett. "Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig" (Joh 17:21) Guds Ande håller idag på att förena alla de som tror att Jesus Kristus är Herren och enda vägen till Gud och som låter församlingen byggas på apostlarnas och profeternas grund. Detta sker i vårt land och enheten går rakt igenom samfund och traditioner. Inte bara här i Sverige är det så utan det sker över hela världen. Denna enhet i Kristus kommer att innebära en helt ny karaktär på Guds familj. Den enheten kommer också att lämna en möjlighet för alla de församlingar som avfallit från apostolisk tro att omvända sig. Många kommer att göra det när de ser vilken tid vi är inne i. Tyngdpunkten för den världsvida kyrkan kommer att flyttas från västvärlden till i Afrika, Asien och Syd amerika. Detta har redan skett men kommer på flera sätt att bli tydligt. Guds rike har alltid funnit sin väg vid sidan om de som själv anser sig för visa i denna världen och som tror att man kan förvanska Guds ord i namn av upplysning eller utveckling. Guds Andes kraft gjuts i församlingar som älskar Jesus och lyder hans ord. Det är de församlingar som tar ordet på allvar och gör Guds rikes gärningar. De som går i Jesu namn och gör det som Jesus gjorde: botar de sjuka, befriar de fångna, uppväcker de döda och förkunnar ett glädjebud för de fattiga.
Jag är övertygad om att vi står inför den största Andeutgjutelsen i historien och enheten i Kristus är både en förutsättning och, vilket kommer att överraska många, bli en tydlig frukt av den.
Det finns ett tilltal till vår tid från Herren i Matt 25:13. I liknelsen om de tio jungfrurna talas det om de fem förståndiga som hade sina lampor fyllda med olja. Dessa som hade tagit emot den helige Andes liv och kraft och gjorde Jesus vilja. Var finner vi den kraften och det livet idag när vi ser på kyrkan i världen?
2. Det andra som kommer att ske finner vi i Malaki 4. Den andeutgjutelse kommer att ha med Elias Ande att göra. "Han skall vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärta till deras fäder" (Mal 4:6) Jag har blivit påmind om två saker som det innebär. Det första är att det kommer att bli en försoning mellan delar av moderkyrorna med deras barn som nu är fullvuxna och fyllda med kraft. När västvärldens kyrkor nu blir satta under hård kritik för att vi vandrat vilse så tror jag att Gud kommer att förena kyrkan igen. Inte under de andefattiga, intellektuella och självgoda kyrkorna som fallit för tidsandan utan under den ungdomliga kraft och liv som finns i de växande kyrkorna. Det andra jag tror att det betyder är att generationsgränserna inte längre kommer att vara särskiljande. Denna dimension av enhet i församlingen kommer att bli en förutsättning för att bära den kraft Gud vill ge. När far och son tillsammans ber finns det ett nytt flöde av kraft. Hjärtats enhet över dessa gränser som så tydligt präglar vårt samhälle här i väst kommer att innebär ett nytt mått av kraft som är nödvändigt för att "inta landet" och driva ut fienden. (Syftar på Josua 3)
Jag tror att Gud på liknande sätt påmint oss gång på gång under detta år om att det finns en djup hemlighet i berättelsen om den gamle Mose som med upplyfta händer och upplyft stav sträcker sig mot Gud när Josua leder folket i strid mot amalekiterna. (2Mos 17) Mose armar och stav stödda av Aron och Hur ger Josua kraft och seger. När den äldre generationen tillber och välsignar de unga stridsmännen som med Andens svärd drar emot fienden blir folket oövervinnerligt. Jag tror att detta kommer att bli tydligare i dessa dagar och de församlingar som tar emot detta som Gud kallar oss till kommer att växa kraftfull och få ett nytt mått av auktoritet över det omgivande samhället och kulturen.
3. Till sist så har allt detta också med att Gud håller på att förvandla församlingar från att ibland tillbe och lovsjunga till att bli tillbedjande och lovsjungande församlingar. Den första fasen av vår tids Andeutgjutelse innebär en förvandling där fokus riktas från oss själva och vad vi skall göra till att hänföras över vem Gud är och vad han gör. Den förvandlade församlingen kommer att följa Guds närvaro och räkna den som sin allra dyrbaraste skatt. En sådan församling kommer med nödvändighet att bli en tillbedjande och lovsjungande församling. "Sångens tid har kommit"(HV 2:12) står det som en beskrivning av våren som bryter fram. När brudgummen nalkas kommer bruden att sjunga av hjärtat i glädje och längtan. Hon kommer att ha sin älskade för ögonen och allt kommer att handla om att behaga honom, att lovsjunga honom. Den församling som vill hålla fast vid ett gammalt sätt att lovsjunga och som inte tar emot den sång som Anden ger sin kyrka nu tror jag kommer att vara utan olja när brudgummen kommer. Jag är övertygad att den främsta uppgiften för församlingen i dag är att tillbe och lovsjunga. Detta kommer att bli det viktigaste vi gör när vi samlas men det kräver också en ny flexibilitet och följsamhet ibland oss. Det måste få ta tid att vara i tillbedjan och lovsång när vi samlas, sammanhängande tid. Det kommer att bli det naturligaste för oss att stanna och förbli i tillbedjan när Guds närvaro blir tydlig ibland oss på ett nytt sätt. Den unga generationen har fått smak på det och det förvandlar dem idag. Därför behöver vi äldre välsigna det och förena oss med dem. Detta gäller varje enskild församling men det gäller också att vi traditionella och historiska kyrkor behöver lära oss av de unga, nya kyrkor och församlingar som växer fram. Det kommer att knaka i fogarna hos oss, mycket behöver förändras bl.a. våra traditionella utbildningar av musiker likaväl som för präster och pastorer. Ledare behöver utrustas för att leda i denna fas, att få erfarenhet av att känna igen Guds närvaro och själva bli tillbedjare.
Jag tror att om vi inte tar emot denna "sångens tid" så säger vi nej till Guds Ande själv. Vi blir bland de oförståndiga utan olja. (Matt 25:3) Om sången är den ena sidan av tillbedjan så är tjänandet av medmänniskor den andra. Guds Ande är också Guds kärlek och därför kommer den hängivna, brinnande församlingen att låta sig fyllas av Andens kraft och tjäna människor såsom Jesus gjorde och Gud kommer att bekänna sig till henne. Den senaste tiden har jag sett flera tecken i vårt land att detta sker och på många håll har Gud tänt denna eld.Det kommer inte att gå att stoppa den men vi har ett val. Vill vi låta oss beröras av Guds Ande och ta emot det som han gör eller stänger vi dörren?/Hans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar