Förra helgen avslutade vi profetskolan i Lysekil. I detta Navigera lägger jag upp några av de profetiska bilder som kom fram. Det var
119 personer anmälda och som deltagit under tre tillfällen i Lysekil sedan
oktober. Även om alla inte varit med vid varje tillfälle så har uppslutningen
varit bra och vi har genomfört det vi tror Herren kallade oss att göra.
Det är
tid för den profetiska tjänsten i vårt land att kliva fram.
Jag tror att det nu finns ett kairosögonblick
och där vi kan säga att ”tiden är inne” då Gud kallar fram profeterna ur
periferin, från ödemarken till att utföra sin tjänst. Uppgiften är att förbereda
folket för en besökelsetid och jag tror, som jag sagt under sista helgen på
skolan, att vi är i början av ändens tid. Fadern vill ge Sonen en brud som är
beredd vid hans återkomst men det börjar med väckelse. En väckelse som skall
göra Guds folk fulltaligt. En folkväckelse som är början på sluttidens skörd,
som bibeln talar om, men som också kommer att föra kyrkan till omvändelse och
rening.
Det är inte förvånande det som sker nu. Vi ser ett ökande antal avslöjanden inom
kyrkan runt om i världen som vittnar på missbruk av makt, kränkningar och andra
oegentligheter. Det kommer inte att finnas någon hemligheter kvar när Herren
kommer. Inget som sopats under mattan kommer att ligga gömt och glömt där.
Bibeln talar om synden som en makt. Den lever sitt eget liv och det som inte
tagits fram i ljuset och korsfästs med Kristus kommer att börja röra på sig när
Herren kommer nära.
Under en längre tid har Herren talat om en stormvind eller
en virvelvind till församlingen i Lysekil. Ni som läst Navigera tidigare känner
igen att det kommit tillbaka gång på gång de senaste åren. Under profetskolans
andra del i början av februari aktualiserades det genom en kraftfull profetia
som Charity Bowman Webb delade och som handlade om Lysekils församling, Sverige
och den profetiska tjänsten. Det inspirerade ”Linus” Karin Malmström att färdigställa
en modell av en tornado efter en bild som hon burit på under en längre tid. Denna modell hängde i koret på Lysekils kyrka
under den avslutande helgen och kommer att finnas i kyrkan fram till pingst.
Till mig talade denna virvelvind utifrån tre bibelord som jag vill dela med er.
Men innan jag gör det så vill jag säga att jag tror att bilden talar om det som
sker nu och som jag antytt inledningsvis. Virvelvinden river upp sådant som
gömts och som måste komma till ytan innan nästa del i Guds verk kan ske. Innan
Gud kan besöka sitt folk måste omvändelse, försoning och ett nytt sinnelag
etableras. ”Omvänd er och tro evangelium” är det profetiska ropet som föregår
Jesus framträdande. Men det är inte endast
personlig synd som kommer fram utan det som avslöjas är strukturer och
konstruktioner som inte är enligt Guds ordning. Gud har påmint mig om hans
ordningar och konsekvenserna av att inte följa dem. Det gäller hur vi är och
relaterar till varandra i församling, familj och samhälle. Jesus talar om att
det som är byggt på klippan kommer att bestå i regn och storm men det som är
byggt på lös sand kommer att raseras. Jag
tror att när tromben blåser till vill vi alla vara skyddade bakom klippan
Kristus och inte gömma oss bakom människoverk av halm och strå. Det som kommer
att bestå i församlingen är det som är byggt på Guds ord. Allt som är våra konstruktioner
och anpassningar till tidsandan och den omgivande kulturen kommer att rasa. ”Människans
dagar är som gräset, hon blomstrar som blomman på ängen. Vinden sveper fram
över den och den är borta, dess plats minns den inte mer. Men Herrens nåd varar
från evighet till evighet över dem som vördar honom och hans rättfärdighet ända
till barnbarnen, när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar
och följer dem” Ps 103:15ff
Det första bibelstället som tyder bilden av virvelvinden för
mig är den text från 2 Mos 14 som vi har med oss detta år i församlingen. När
Mose räcker ut sin hand och sin stav så blåste Herren en stark östanvind som
delade Röda havet. Vinden bereder en ny väg där det tidigare inte fanns någon
väg. En väg som bara Herrens ingripande kan bana. Den vägen leder till att
folket kan tjäna Gud på ett nytt sätt – fira gudstjänst och att fienden definitivt
besegras så att slaveriet slutgiltigt upphör och en ny frihet etableras. Jag
tror att den fiendskap som regeringen och det politiska etablissemanget
uppvisar mot kyrkan kommer på oväntade sätt att ändras. Regering och riksdag
vill styra kyrkan efter denna världens ideologier och har gjort församlingen
beroende av sin välvilja. Genom hela historien har denna världens makthavare
velat kontrollera och styra kyrkan. Det är inget nytt men det har också lett
till att stora delar av kyrkan, inte minst statskyrkorna men också de s.k.
frikyrkorna, anpassat sig och därmed förslavats. Mose var Guds Profet. Han fick befallningen
att föra folket in i det Gud hade sagt och han fick visa Farao vem som
verkligen har makten. Det är vådligt när makthavare ger sig på Guds folk för
det visar sig att det inte är folket utan Gud själv man ger sig i kamp med. Nu reser Gud upp profeter som får räcka ut
handen och bana väg och det kommer att bli något som världen häpnar över när
folket går torrskodda genom havet men Farao kör fast i leran i total
förvirring. Kom bara ihåg att folket skulle fira gudstjänst. När Gud visar sig
stor visar församlingen Kristi sinnelag och tjänar troget, i ödmjukhet och utan
reservation sin samtid och sin omgivning.
Det andra bibelsammanhanget kommer från 2 Sam 5 och handlar
om hur David besegrar filistéerna. När filistéerna på nytt hade dragit upp i
Refaimdalen frågade David Herren om han skulle dra upp dit. Herren svarar honom
att han skall gå runt dem och anfalla dem från där bakaträden står när han hör
ljudet av steg i trädtopparna. Herren
påminde mig om detta bibelställe och jag såg liksom för mitt inre att dessa
fotsteg var vinden i trädtopparna. Tecken på Herrens härskara men också på Guds
Ande. Bakaträden kommer från ett hebreiskt ord baka som betyder gråta. Jeremia
skriver ”Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande
fram” Jer 31:9 Detta profetiska löfte sägs till fångarna i Babel och talar om
hur Gud skall upprätta folket. Vi lever i en tid av gråt då det blåser kalla
vindar, medmänsklighet och barmhärtighet har trampats ned, rättfärdighet och fred väger lätt. Jeremia har profeterat att som en del av befrielsen från
Babylon så bryter stormen lös. ”Se, Herrens stormvind bryter fram, full av
vrede, en härjande storm! Den virvlar ner över de ogudaktigas huvuden. Herrens
brinnande vrede ska inte vända åter förrän han har utfört, förrän ha har
fullbordat sitt hjärtas tankar. I den yttersta tiden ska ni förstå det.” Jer 30:23f ( Jag tror att vi gör rätt i att meditera över vad Babylon står för i bibeln
och fundera på dess roll i den yttersta tiden. Vi lär få tillfälle att
återkomma till detta vid ett annat tillfälle.) Den profetiska tjänsten kommer
att förlösa bönens Ande över Guds folk. Now is the time!
Det tredje bibelordet är pingstdagens händelse ”När
pingstdagen kom var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån
som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt.” Apg
2:1f Tiden mellan påsk och pingst i år är en särskild förberedelsetid för
stormen som kommer. Den yttersta tidens församling kommer att vara fylld av den
helige Andes kraft. Den sista tidens skörd kommer inte att bygga på mänsklig
vishet eller på vad vi lyckas åstadkomma i våra församlingar utan på Herrens
Ande. Det helt avgörande för kyrkans framtid är att hon omvänder sig från sin
synd och sin dyrkan av mänsklig vishet och tar emot den gåva som Jesus har dött
för att kunna ge, den helige Anden. Gud har talat till sin församling under
några år om tjänstegåvorna. Jag har rest landet runt tillsammans med många
andra och undervisat utifrån Ef 4 om tjänsterna som skall utrusta församlingen
till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp. Den församling som har
hört uppdraget att vara sänd till världen, till nationerna såsom Jesus var och
som har låtit Guds ord och Ande forma strukturer och uppdrag står nu i begrepp
att fyllas med kraft. Jag hoppas och tror att det vi har gjort genom
profetskolan har varit en del i detta!
En vän i församlingen kom med ett profetiskt ord efter
profetskolan. Han sa ”the eagle has landed” med anspelning på den första
månlandningen. Är det så att när örnen, den profetiska tjänsten, nu är på plats
så är tiden inne för nästa säsong./Hans