Det stora fiskafänget och vikten att hålla sig på vägen när det går allt fortare

I det sista navigera för året vill jag dela två drömmar jag haft under advent och som jag tror har relevans för vad som kommer att ske 2016. Men jag vill börja berätta om en känsla som växt sig allt starkare under hösten och som jag inte riktigt kan göra mig fri ifrån. Känslan handlar om hur förändringens vindar blåser och för oss allt längre bort. Känslan är att det gäller också kyrkan. Hon är som en kvinna som tappat sin tidning i blåsten och som förtvivlat försöker hinna ikapp utan att lyckas och ju snabbare hon springer desto längre bort kommer hon både från sin kallelse och Gud.

Jag har tidigare skrivit om de stora och snabba omvälvningar som vi nu upplever och som präglat 2015. De förändringar som sker i världen kommer inte att lugna ner sig. De är både politiska och andliga och de för med sig att åsikter, värderingar och ställningstaganden ändras radikalt på kort tid. Ett ja blir ett nej, Det som tidigare varit en sanning blir något falskt och som måste bekämpas. Detta samtidigt som ingen frågar efter Guds kraft. Kyrkans genombrott både i romarriket och på senare tiders missionsfält har ofta handlat om att Jesus visat sig ha mer kraft än de gamla gudarna. Han har visat sig vara mer verklig, någon att räkna med i "lust och nöd". Det han säger sker och Guds rikes tecken följer de kristna som tror på honom . (Jfr Mark 16:17ff) Att Gud är närvarande med makt och kraft bland sitt folk skapar omvändelse och tro.

Den snabba förändringen vi ser i världen står i kontrast till Gud som gång på gång säger "Jag är den samme". Det ligger i den kristna uppenbarelsens natur, som grundar sig i Guds väsen, att Gud inte förändras. Han står fast, hans ord och löfte är fast grundade. Grundade till evig tid! Ps 119:89

När samhället förändras finns det två diken som jag ser och som kyrkan behöver akta sig för. Dessa diken kantar den "urgamla vägen" som Jesus uppenbarade. Det första diket är att ingå förbund med denna världen, med statsmakten. När vi sluter den typ av fred handlar kyrkans uppdrag inte längre om att utbreda Guds rike utan att legitimera denna världens furste. De kyrkor som har ingått förbund med världen har inte längre någon profetisk skärpa kvar utan återspeglar samhället och blir sakta men säkert bara  ett eko av samtidskulturen, en världens röst. I bl.a. våra nordiska länderna och de Lutherska statskyrkornas utveckling visar risken för detta. En politiserad kyrka styrd av samma krafter och ideologier som samhället i övrigt. Vissa ser då kyrkans radikalitet i att hela tiden flytta gränsen för uppenbarelsen. Till oss ljuder Herrens ord "Flytta inte en gammal gränssten som dina fäder har rest." Ordspr 22:28 När vi hamnar i det diket är det svårt att ta sig upp.

Det andra diket ligger öppen för oss som ser sig som bibeltroende och väckelsekristna. I sin radikalitet vill vi ibland kasta bort det Gud talat genom kyrkans historia. Slagorden är en nytestamentlig församlingssyn, sakramentssyn osv och när man inte riktigt ser Herrens ledning genom kyrkohistorien riskerar vi att bli historielösa. Det är som en båt som driver vind för våg och den sista stora vågen är det som ger riktning. När vi förlorar navigeringen över tid och distans förlorar vi också den styrförmåga som Herren anförtrott oss. Därför tror jag det finns ett viktigt tilltal till alla "fria" församlingar att hitta sammanhanget, historien och koppla ihop med den historiska världsvida kyrkan.

Jag tror att med den ökade hastigheten blir det än mer utmanande att hålla sig på vägen. Jesus är ”Vägen, Sanningen och Livet” Joh 14:6

Jag vet inte, men jag anar, att detta är viktigt för det som skall komma. Därför vill jag avsluta med att dela innehållet i de två drömmar jag inledningsvis talade om. Den första drömmen handlade om församlingen, vår församling. I drömmen såg jag oss, en grupp människor, vänner som tycker om varandra och som hastigt hade behövt ge sig upp i bergen, i fjällen. Uppe bland bergen blev vi hungriga och skulle ordna med mat. Då såg jag att sjöarna var fyllda med ädelfisk. De vakade och var på hugget men vi hade inga spön med oss. De var kvar hemma. I drömmen fanns det en vetskap om hur fisken skulle fångas. Det skulle varit så enkelt om bara redskapen var med.
Jag tror Herren visar oss den kommande fångsten. Den finns där och den är stor. Den kommer att dyka upp överraskande och lite hastigt. Han har gett utrustning och vi har tränats att använda den. Vi har stor erfarenhet men nu gäller det att den är med. Det kommer att vara vår mat att fiska människor och om vi inte gör det kommer vi svälta. Vi kommer att ha vår glädje i att spana efter de ” människor som kommer ur djupen och som visar sig på ytan, de som vakar”. De är redo att fångas. Min bön och min längtan är att församlingen under 2016 skall få den rikaste fångsten någonsin även om det blir under än tuffare omständigheter.

Den andra drömmen handlade om kopparstöld. Jag såg kopparledningar, räcken, stuprör som plundrats från vår kyrka. Koppar har exceptionell ledningsförmåga. Den har stor formbarhet och är värdefull. Det har gjort den stöldbegärlig. När bitarna avlägsnas förloras förmågan att leda kraft. En avbruten åskledare gör kyrkan ojordad. En stulen kabel hindrar elektriciteten att ledas vidare. Jag tror Gud säger att Guds rike går fram och kommer att gå fram med förökad kraft, men våldsverkare kommer att försöka rycka det till sig. (jfr Mat 11:12) Vi kommer att se både våldsamt motstånd mot Guds rike och dess kraft och försök att stjäla bort det väsentliga och avgörande. Jag tror att det i denna andra dröm finns en varning att inte låta den värdefulla och viktiga kopparn bli stulen och att vara noga med att ersätta det som redan tagits. Men framförallt att tror jag det handlar om att vara uppmärksam där det inte längre finns kontakt. Där behövs det värme så att kopparn kan omformas. Vissa delar behöver helt smältas ner. Främsta anledningen till denna uppmaning tror jag ligger i den kraft Gud kommer att fylla  sin kyrka med.

Må 2016 bli ett år då vi förblir på vägen, trogna Guds Ord och profetiskt spanande efter den fångst som är nödvändig för att ge kyrkan näring. Låt oss ge oss ut  på fisket  med övernaturlig kraft. Det kommande fisket kommer att bära drag av det som skedde på Genesarets sjö efter Jesu uppståndelse. (Se Joh 21:1ff)/ Hans

Ett Nådens år som kommer ta oss med storm!

När jag sätter mig ner för att sammanfatta mina tankar och de tilltal jag uppfattat den senaste tiden så viner stormen utanför. Det är den andra stormen på kort tid med denna, Helga lär hon heta, träffar Lysekil med full kraft. Många talar om att vi går en framtid till mötes med extremt väder. Det skall ha med klimatförändringar att göra och då med att temperaturen stiger i världen. När det gäller klimatet är det ett hot som världens ledare nu försöker bemästra i Paris. Men jag tror också att Herren säger till oss att vi går mot varmare tider andligt sett. Den helige Ande har med eld och värme att göra men också med vind och storm. Mer värme och mer av Guds närvaro kommer att förlösa mer kraft och storm. Det finns en positiv dimension i stormen som vittnar om Guds väldiga kraft och jag vill bara understryka det än en gång att Guds församling kommer att få ta emot mer kraft och kraft som vi inte sett tidigare under den närmaste tiden.  Vi skall inte bli överraskade, för Herren har talat profetiskt om detta som en bekräftelse av sitt ord. Men med Storm följer också oreda och att det rycker och drar i allting. Det finns inget lugn utan när väl Guds Ande är på färde gäller det att vara med. 

Jag har fortfarande båten i sjön och med en viss oro var jag nere vid bryggan för att se till att den hade klarat orkanbyarna på förmiddagen. Också i det talade Gud till mig. Han talade om vikten att vi är fast förankrade och att det nu inte finns utrymme för slarv. Vi behöver en ny noggrannhet i det vi gör när vi rustar för storm. Med stor kraft följer nya spelregler, nya villkor.  I väckelsetid kommer det skaka om och det som är byggt av människohand, det som är byggt grundlöst kommer inte att kunna bestå. I de tider som stundar finns det bara en grund som håller för församlingen och för oss personligen och det är Jesus Kristus. Det som inte är grundat i honom och som inte är byggt i överlåtelse till hans ord kommer inte bli kvar. En del byggen kommer att rasa omedelbart som ett korthus men andra kommer, likt en båt, att slita sig och i rask fart driva iväg och gå i kvav på en avlägsen strand långt bort. Jag tror att när Gud nu utgjuter sin Ande med förnyad kraft så kommer de församlingar och de samfund som teologiskt lämnat den fasta förankringen, lämnat Guds Ord i ett hissnande tempo att avlägsna sig från Herren. Det tragiska är att man inte kommer att se det för man är fullt koncentrerad på att kämpa med vågorna. När den helige Ande kommer med kraft kommer vi uppleva att tiden ”förkortas” eller ”försvinner”. Vi ser redan nu hur världens ledare hela tiden är många steg efter och hinner inte med utvecklingen. Vi leds inte idag av vision utan i reaktion på katastrofer, krig och terror. Jag tror att det finns en varning här för den kyrka som förlorat sin profetiska kallelse. Hon kommer bara att kunna göra samma misstag som redan gjorts i världen fastän ännu senare. Kyrkan är kallad att vara huvud och inte svans. Hennes kallelse är att vara före och att vara rätt med Herren men när hon förlorar den profetiska dimensionen och blir en spegel av samhället och inte av himlen blir hon bara tragiskt överspelad . Stormen kommer att skilja agnarna från vetet. Andens vind ger kraft till de som i Jesus efterföljd är beredda att göra Faderns vilja och skingra de som har en mänsklig, själslig agenda. De som har tro och förtröstan på Gud förnyas och de som förtröstar på mänsklig förmåga och bygger huset  på människotankar saknar framtid.  

Var redo för det kommer att blåsa och det kommer att blåsa rejält!

Församlingens förbönsledare kom i söndags och gav mig ett ord för det nya kyrkoåret. Det var välkända ord och de talar om det ”Nådens år”. Det är också temat på kyrkoårets första söndag. Nedan återger jag Jesaja kapitel 61 i sin helhet.  Jag tror ordet, som är en programförklaring över Jesus verksamhet, vittnar om den nya Jesusvåg över vårt land som jag talat om. De har med Guds rikes utbredning att göra men jag hörde också Guds röst i dessa välkända ord för vad han kallar sin församling att göra för alla de skaror av människor som nu kommer till oss. Orden ger hopp om helande, befrielse och tröst i livsförvandlande dimensioner. Gud kommer att klä de sörjande i en ny dräkt och sätta en ny huvudprydnad på deras huvuden. Jag tror den huvudprydnaden inte bara handlar om en förnyad glädje utan att de förlorade kommer att få kungliga huvudprydnader. De kommer att beklädas med ny auktoritet och kraft, det som tillkommer den högste konungens söner och döttrar. När det sker kommer vi att uppleva en andliga förnyelse i ödelagda städer och på döda platser. Jag tror Gud kallar oss att stå sida vid sida med människor från alla nationer i denna förnyelse och i den återuppbyggnad som här talas om. Men om vårt lands söner och döttrar inte vill bygga upp en levande församling och inte svarar i tro på Guds tilltal så kommer främlingen att göra det själva. Låt oss därför välkomna det Herren gör, öppna oss för hans kraft och göra Jesus gärningar under detta Nådens år.

Herrens, Herrens Ande är över mig,

ty Herren har smort mig

till att predika glädjens budskap för de ödmjuka.

Han har sänt mig

att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta,

att ropa ut frihet för de fångna

och befrielse för de bundna,

2till att predika ett nådens år från Herren

och en hämndens dag från vår Gud,

för att trösta alla sörjande,

3för att låta de sörjande i Sion

få huvudprydnad i stället för aska,

glädjens olja i stället för sorg,

lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande.

Och de skall kallas "rättfärdighetens terebinter",

planterade av Herren

till hans förhärligande.

4De skall bygga upp gamla ruiner,

upprätta tidigare ödelagda platser.

De skall åter bygga upp de ödelagda städerna,

platser som har legat öde släkte efter släkte.

5Främlingar skall stå redo att föra era hjordar i bet,

utlänningar skall åt er bruka era åkrar och vingårdar.

6Och ni skall kallas " Herrens präster",

man skall säga om er: "Vår Guds tjänare".

Ni skall få njuta av hednafolkens skatter

och berömma er av deras härlighet.

7För er skam skall ni få dubbelt igen,

och de som förödmjukades skall nu jubla över sin del.

Därför skall de få en dubbel lott i sitt land,

evig glädje skall de få.

8Ty jag, Herren, älskar det rätta

och hatar orättfärdigt rov.

Jag skall ge dem deras lön i trofasthet

och sluta ett evigt förbund med dem.

9Deras släkte skall bli känt bland hednafolken,

deras avkomma bland folkslagen.

Alla som ser dem skall förstå

att de är släktet som Herren har välsignat.

10Jag gläder mig storligen i Herren,

min själ fröjdar sig i min Gud,

ty han har klätt mig i frälsningens klädnad

och svept in mig i rättfärdighetens mantel,

lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud,

lik en brud som pryder sig med sina smycken.

11Ty liksom jorden låter sina växter spira fram

och en trädgård låter sin sådd växa upp,

så skall Herren Herren

låta rättfärdighet och lovsång

växa upp inför alla hednafolk.

    Bless! Hans