Jag ser guldet!

I helgen hade vi församlingsläger med temat ”Den stora familjen”.  Tanken var både att samlas kring vilka vi är som Guds barn, se att vi hör ihop som en familj och att hjälpas åt att hitta det stora, dyrbara och fantastiska som Gud lagt ner i var och en av sina barn.  ”Jag ser guldet” var ett genomgående uttryck som fanns med. Tanken kommer från liknelsen om skatten i åkern. ”Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.” Matt 13:44  Gud har kallat oss att vara en profetisk församling och Gud har på många olika sätt talat om att i en kultur som är formad av gudsrikets värderingar och anda så är vår första uppgift att finna skatten och lyfta fram den. En miljö där gåvor och talanger, i mångfald får friläggas, uppmuntras och stärkas. En kreativ miljö där Guds barn lever i frihet. Den frihet lockar oss att göra hjältedåd, upptäcka nya områden i Guds rike och friheten hjälper oss att tro att ”med Gud är ingenting omöjligt”. Det uppmuntrar äventyrslusten och pionjärsanden som Gud lagt i människan och som är skapelsegiven. Jfr 1 Mos 1:28  Under lägret hade vi en skattjakt och jag tror att den var lite av en profetisk handling. Hela församlingen tillsammans sökte ledtrådar, använde förmågor och gåvor för att gemensamt hitta skatten. Detta skedde i olika grupper men när kistan skulle öppnas var alla tvungna att ha funnit varsin nyckel. Det jag tror Gud gör nu är att ge församlingen en förnyad glädje i varandra, frihet att växa i allt det som Gud gett och lagt ner i oss, ”när ni samlas har var och en något att ge” 1 Kor 14:26, och därmed som gemenskap en förnyelse i den helige Anden. Denna förnyelse kommer att förändra församlingen radikalt och innebära en förnyad Gudsnärvaro och kraft att göra det Jesus kallat oss att göra.

Inför en av våra mässor här såg jag en bild av en stor järn spik. En hammare slog med kraft på stocken nära spiken och allt vibrerade av kraft men spiken slogs inte in. Vi kan glädjas av kraft, imponeras av den men om den inte träffar spiken är det förgäves.  Förra veckan lyssnade jag till Bruce Collins när han mötte New Wine ledare i Sverige och hans budskap var; Fokusera, fokusera, fokusera! Låt det viktigaste vara det som fångar era hjärtan och som ni lägger ner er kraft på. För att hitta skatten, guldet behöver vi i församlingen få ett rätt och gemensamt fokus. När vi fäster våra ögon på Jesus ”trons upphovsman och fullkomnare” Hebr 12:2, kommer Anden oss till hjälp och vi får kraft att göra det Jesus säger att vi skall göra. Förkunna budskapet om riket genom att bota de sjuka, befria de fångna och förkunna ett glädjebud för de fattiga, göra alla folk till lärjungar och träna dem till att bli ambassadörer för Guds rike. Jfr Matt 10, Mark 16:15ff, Matt 28:18ff

Detta för mig fram till något som Gud talat till mitt hjärta under en tid och det har med timingen att göra. Jag har hört om och sett många bilder nu som talar om ”öppna dörrar”, ”öppna förråd” och ”öppna skattkamrar” och som talar om att det är tid nu.  I bibeln talas det om att tiden är inne och ibland funderar vi på är tiden inne nu? Är det 70 år till friheten? Måste det ena eller andra först uppfyllas för att ett genombrott skall vara möjligt? Jag tror att Gud påminner oss om hans perspektiv. Det finns ett redan nu och samtidigt ett ännu inte. Allt är tillgängligt i Jesus här och nu. Han håller inget tillbaka. Vi behöver inte vänta och samtidigt så kommer det att komma mer, det finns ett ännu inte. Jag tror det är viktigt att hör att Jesus säger att det är tid och att han inbjuder oss att gå nu. Inför det här året, vilket jag skrivit tidigare om, har Gud talat om att det är tid att inta landet. Det är tid att fokusera och det är tid att göra det han säger. 

Jag såg en bild, fick en tanke, när jag var ute och gick i morse. Det var Jesus som hade en spira i sin hand. Tecken på hans makt och auktoritet. Denna spira gav han i vår hand. Med detta tecken är vi inte slavar under omständigheter eller måste ge efter för någon enda makt eller kraft. Vi kan gå fram och ta initiativ och etablera hans makt i varje omständighet och sammanhang. Vi är inte längre slavar utan barn till Kungen och vi kan göra allt han talar om!/Hans