Det har gått ett par år sedan jag
använde detta forum. En pandemi, ett krig och ekonomisk kris kom emellan och då
blev andra kanaler att förmedla det budskap som Gud har lagt på mitt hjärta mer
aktuella. På Lysekils kyrkas Youtube kanal hittar ni både serien vi kallade "Profetiskt initiativ", där vi samtalar om olika aspekter av den profetiska
tjänsten och "Sommartider" där jag i 13 avsnitt tittar på tidens tecken och Jesu
återkomst.
När vi nu står vid årsskiftet
och tittar fram emot 2023 så har vi ett skakigt år bakom oss. Inte bara i
världen, med krig och kris utan också i kyrkan. Polarisering, konflikter och en ton som inte hör hemma i Guds rike har jag sett och hört
i många församlingar, samfund och kyrkomöte. Förvirringen är stor och att
urskilja vad som är från Gud, oss själva eller från fienden är inte lätt. Det
finns dörrar som aldrig skulle öppnats som ställts på glänt och som släpper in
en förvirringens ande och det finns en otålighet och frustration i pandemins
spår som gör att vi tar saker i egna händer i ett försök att stilla den otillfredsställelse
vi känner. Aldrig har väl den heliga Birgittas ord varit mer aktuell än idag: ”Vådligt
är det dröja och farligt att gå vidare, så uppfyll då min åstundan och visa mig
vägen.” Det är två saker som jag tror den helige Ande pekar på som öppnar dessa
dörrar idag och som släpper mörkret. Jag tror inte det är hela sanningen men om
vi prövar det och känner igen Guds tilltal i det så finns det en maning och en
inbjudan att följa den rösten in i det nya året.
Det första dörren jag blir påmind
om som öppnats, är att Guds ordningar ifrågasatts och lämnats. När det sker lämnar
vi också den väg som är upplyst, står under Guds beskydd och där Guds Ande
leder oss. Den vägen är Jesus Kristus. (Jfr Joh 14:6) På den vägen ger Guds
Ande mod och kraft men det jag ser idag är ängslighet och rädsla. Att vara kulturellt
och politiskt korrekt och att inte gå i otakt med vår samtidigt har blivit så
viktigt att mycket av församlingens profetiska skärpa och urskiljning gått
förlorad. Ängslan och rädsla har inte sin källa i Gud utan någon helt annan
stans. När vi ger efter för dessa krafter tappar vi förmågan att navigera. Det
blir mörkt. Genom åren har jag skrivit i Navigera om detta och som jag tror bär
sin frukt nu. Om ögat som är kroppens lampa blir mörkt, hur stort blir inte
då mörkret, säger Jesus. (Jfr Matt 6:22f)
Det andra jag tror Guds Ande visar
på är när var och en blir sin egen herre och tror och handlar efter sin egen
vilja. Då är det inte längre Jesus som är Herre och som vi tillber utan
människan. Det finns en upprorets ande som släpps lös och bibeln beskriver en
mörk tid i Israels historia i slutet av Domarboken: ”På den tiden fanns
ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt.” (Dom
21:25) När Kristus inte tillåts vara huvudet i kyrkan och när hans ord inte
är avgörande börjar var lem, varje enskild församling, leva sitt eget liv.
Kroppen faller isär, splittras och varje försök att med maktmedel och hot hålla
samman kroppen kommer bara att innebära att splittringens och upprorets ande får
än större inflytande. Också här gäller att löftena om ledning, kraft och
beskydd är kopplad till troheten till Jesus. När vi frivilligt och av kärlek
underordnar oss Jesus lever i det ljus som gör att vi kan se klart men utan
detta är det mörkt och det finns många hål att falla ner i och hinder att stöta
emot när vi famlar i mörkret.
Så vad säger då Anden till
församlingen? Jag tror att tilltalet till församlingen i Filadelfia är ett
tilltal till kyrkan i Sverige, nyåret 2023. Håll fast vid mitt ord!
”Och skriv till ängeln för församlingen i Filadelfia:
Så säger han som är helig och sann, han som har Davids nyckel, han som
öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna: Jag
känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan
stänga, för din kraft är liten och du har hållit fast vid mitt ord och inte
förnekat mitt namn.
Se, jag överlämnar åt dig några från Satans synagoga, några som kallar sig
judar men inte är det utan ljuger. Jag ska få dem att komma och falla ner inför
dina fötter, och de ska förstå att jag älskar dig. Eftersom du har bevarat
mitt ord om uthållighet ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund
som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. Jag kommer
snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona.
Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska
aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och
namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen,
från min Gud, och mitt eget nya namn. Du som har öron, hör vad Anden säger
till församlingarna!” (Upp 3:7ff)
Uppmaningen är att hålla fast vid Guds Ord! Därför tror jag också det finns en
kallelse, en inbjudan att på nytt läsa och leva av Guds ord. Stormarna kommer
inte att avta. Den andliga kampen kommer intensifieras ända till den dag Jesus
kommer. I denna tid kallar Guds Ande oss tillbaka till källan. Det är en ny
reformation på väg och där vi kommer att se att de som läser, förstår och lyder
Guds Ord kommer att erfara att ”ditt ord är mina fötters lykta och et ljus
på min stig.” (Ps 119:105) Guds Ords ljus är det enda som i dessa tider
håller att bygga på och som kan leda oss rätt.
Hans Wolfbrandt
